En effektiv myndighet

Jag har en liten favoritmyndighet, Af. Finns nästan inget som retar mig så fruktansvärt mycket som denna extremt byråkratiska och ineffektiva myndighet. Det finns undantag det finns bra folk även på Af men det är väl svårt att göra nåt eländet för en enskild anställd som är lika rädd om sitt jobb som alla andra. Tur att det finns några bra anställda som hjälpte mig hem när jag blev ordentligt sjuk i sthlm. Så skulle alla vara, effektiva, serviceinriktade, socialt kompententa, flexibla och med en positiv människosyn.

Tyvärr är det oftast så att det är på det motsatta sättet. Det är nästan så att jag tror att de anställda som ska möta "kunderna" får gå en liten kurs i att misstro kunderna, alla vill lura systemet ändå. Sen får de lära sig att långa krångliga beslutsvägar är av godo, flexibilitet och individanpassning är av ondo. Datakunskaper är oviktigt. Att klara av att hantera VIS är onödigt, kunderna gillar att sitta och vänta i en timme medan den sk förmedlaren försöker förstå systemet. Arbetslösa har ju ändå inget annat för sig och det är nog bra om de sitter på AF och väntar så de lär sig sin plats. Långa köer och väntetider på flera timmar för något som tar fem minuter att fixa ger god stämning och nöjda kunder. Argumentet är såklart än en gång att de har ju inget vettigare för sig. Att kränka mästra och tydligt demostrera sin makt inför kunderna är än en gång ett bra sätt att bygga goda kundrelationer på. Att inte protestera mot det helt absurda i att alla arbetssökande ska ha en aktuell handlingsplan är att ett bra sätt att försäkra sig om att ha jobbet kvar utan att egentligen åstadkomma något produktivt. Tanken att omfördela resurserna till de bäst behövande och låta de självgående själva formulera en sk handlingsplan är befängd det måste vara nån arbetslös som kommit på den tanken. Ett personligt besök är ett måste för all forskning visar på att ett, obs 1, personligt besök hos en helt okänd handläggare gör en markant skillnad i arbetslöshetsstatistiken hela 50 % får jobb inom två veckor efter det mirakulösa påtvingade halvtimmes personliga besöket. Att byta sk ansvarig handläggare ofta är även det ett bra sätt att skapa en bra kundrelation och ge stöd och hjälp till de arbetslösa som behöver särskilt stöd. Att koda människor med större behov av hjälp och stöd är ett smart och enkelt sätt att kategorisera folk så alla som träffar den kodade kunden enkelt och fördomsfritt kan bilda sig en egen uppfattning och förutsättningslöst ge ett gott bemötande och rätt stöd. För inte händer det väl att människor blir felkodade och blir förhörda om ett missbruk de inte har när de kommer till sin speciella handläggare för social problematik. Nej Af gör aldrig fel, arbetar alltid smidigt och bemöter sina kunder på ett bra och proffesionellt sätt. Och kunder är en bra och rättvisande benämning på de som tvingas besöka Af, att vara kund på Af är ju som att handla en liter mjölk på ICA eller trosor på HM, likheterna är ju slående det vet ju alla. Omorganiseringar och täta personalmöten i storgrupp som alla plågar sig igenom är ett bra sätt att hålla humöret uppe på sina medarbetare, de har ju ändå inget bättre för sig och med täta omorganiseringar och många jobbiga möten ser det ju ut som att vi gör något och att vi hänger med och är up to date, det är bra ifall media visar intresse etc. Så nu har vi gått grundkurs i att bli en god anställd på Af.

Nu blir det lite exempel från verkligheten som vi sen kan diskutera i smågrupper. Exemplen nedan är goda förebilder för hur en mönster anställd förmedlare agerar i olika situationer, tänk efter och diskutera hur just du skulle reagera i liknande situationer, skulle du klara att behålla din otrevliga attityd som är så viktig för att vara en god anställd i dessa pressade situationer?

Ex 1. En lite besviken okodad högutbildad arbetslös sitter på Af efter den senaste anställningsintervjun och säger uppgivet "nä jag fick inte jobbet, ibland undrar jag om det är nåt jag säger, nåt fel jag gör, men jag har ju kollat med arbetsgivaren och det handlade inte om det utan dem hade interna sökande, men åh..det är så jobbigt.."
Förmedlaren tar genast tag i situationen och påbörjar utan vidare en låtsasintervju som den arbetslöse för svara på "Varför söker du det här jobbet? Varför vill du jobba just hos oss? Vilka erfarenheter har du av yrket? etc."

Ex 2. En arbetslös har fått ett dokument som Af kräver att den arbetslösa ska kunna visa upp på sin mejl och ber att få logga in på sin mejl då den arbetslöse inte haft möjlighet att skriva ut dokumentet och det var extremt kort varsel och kundväntrummet inte erbjuder internet eller utskrvningsmöjligheter så ber den arbetslöse snällt att få visa upp dokumentet via nätet istället.
Den anställde förmedlaren styr genast upp såna orimliga krav på service och tillmötesgående med en snabb räddning "Nej det går inte. Vi är så rädda för virus här" Starkt jobbat

Ex 3. En arbetslös ska beviljas sökanderesa och bekräftelsen på kallelsen till intervjun innehåller inte organisationsnumret. Det uppstår kaos för förmedlaren, hur gör man nu, det här går inte att bevilja, nu gäller det att vara myndighetsperson med makt. " tyvärr kan vi inte bevilja resan utan organisationsnumret det måste vi skriva in, det går inte annars, du måste ta reda på det och återkomma"
Den arbetslöse föreslår en enkel sökning på företagets hemsida, men visst ja man får ju inte surfa pga virusrisken. Förmedlaren letar i en databas i ca tio minuter utan att hitta rätt nummer.Den arbetslöse föreslår än en gång en enkel sökning på nätet eller ett telefonsamtal till företagets växel. Förmedlaren ägnar ytterligare tio minuter till resultatlös slagning i databasen. Men vid närmare eftertanke gick det visst att surfa nu ändå. Den arbetslöse förklarar för den med all rätt upprörda förmedlaren vilken länk han ska klicka på för att troligast hitta organisationsnumret och se vad fort det gick. Men fort och smidigt är inte bra för en anställd.

Ex 4. En arbetslös som varit sjuk en dag kommer till förmedlingen dagen efter och vill påanmäla sig. Förmedlaren är en av de riktiga stjärnorna och stirrar bistert på den arbetslöse, som ser lite blek ut och säger med tydlig ironi "jaså pigg och rask som en mört redan" Javisst 100% arbetsför ler den arbetslöse till svar. "jaja"fnyser förmedlaren med bister uppsyn, kursetta som han var på grundkursen har han lärt sig att leenden och vänlighet är onödigt. Myndighetsutövande bläddrar han lite i anteckningarna. "Du har ingen aktuell handlingsplan, det vet du väl att du måste ha, varför har du inte det?" Den arbetslöse svarar "Va? Har jag inte? Jag som är här så ofta, ni har ju full koll på allt jag gör? Varför sa inte hon jag träffade för några dagar sen nåt om det så kunde vi fixat det då? Kolla själv, jag är en mönsterarbetslös , mycket självgående och aktiv! " förmedlaren stirrar ilsket och säger högt och ljudligt med övertydligt föraktfull röst inför alla i kundväntrummet "Det tror jag då inte att du är. Eller förresten, DET VET JAG ATT DU INTE ÄR, då skulle du inte vara här, då skulle du ju vara på JOBBET eller hur?" Den arbetslöse blir lite förvånad och upprörd. "Va? Vad säger du? Det vet inte du något om alls .Läs själv i anteckningarna om du inte tror mig. Det är inte helt lätt att få jobb särskilt inte i min bransch där det knappt finns ett jobb i den här landsändan det borde väl en förmedlaren som du ha kunskap om" förmedlaren slår sitt myndighetsperson dövöra till "Det hör inte hit. Du har ingen handlingsplan. det hör hit, det måste du ha. Det är lag på det." Arbetslös svarar "Vad ger dig rätt att döma mig och hävda att jag är dålig på att söka jobb?? Vad ger dig den rätten?!!" "Det hör inte hit. Du ska ha en handlingsplan nu. Ta ett könummer nu! "NÄ, varför.." Ta ett könummer nu" "Jag vill inte göra det nu,jag vill veta varför.." "Du ska ha en handlingsplan nu" "Får jag återkomma en annan dag?" "Nä varför det, varför kan du inte nu? varför? SÄG VARFÖR DÅ?? " Men åh , jag vill inte, det här är så onödigt, jag kan handlingsplana mig själv och jag vill veta hur du tänker, fy för att vara här, jag vill inte" Men ta ett könummer! TA ETT KÖNUMMER! DU SKA HA EN HANDLINGSPLAN!!" "jaja men jaja då. Gud vilken jävla byråkrati, lägg resurser där det behövs istället för att tjata på folk som gör allt för att få ett jobb, jag kan handlingsplana mig själv" "nä det kan du inte, det får bara en handläggare göra" Den arbetslöse ger upp, arg som fan och tvingas vänta i en halvtimme för att prata med en annan anställd som bokar ett personligt besök med en tredje anställd flera veckor senare. Det hela är över på fem minuter och den arbetslöse ids inte bry sig om att vara trevlig mot den anställde utan är tvärtom ifrågasättande och på dåligt humör. Ett klockrent exempel på en verkligt lyckad insats av en rutinerad förmedlare som helt anammat Af filosofi om hur man motiverar folk att komma ut i arbete.

Diskutera nu exemplen och lär er av dessa kunniga och examplariska medarbetares reaktioner! Alla exempel är direkt tagna ur verkliga händelser, så ser den tuffa vardagen ut för en förmedlare!

LAS

är en intressant lag. Jättebra för alla som tryggt snurrar runt i systemet och vill snurra i systemet tills det är dags att pensioneras. Mindre bra för oss som inte snurrar i systemet och mindre bra för de som gärna vill pröva nåt nytt och är skitlessa på sitt jobb men inte vågar eftersom resultatet av att säga upp sig och leta nytt jobb kan bli ekonomisk kris om oturen är framme. Mindre bra även för arbetsgivarna som inte kan ta in nytt hungrigt blod utan måste ha kvar folk som helst gör så lite som möjligt och bara längtar tills plågan är slut. Varför inte hellre prioritera flexibilitet på arbetsmarknaden, underlätta för folk som vill byta jobb och pröva nåt nytt och låta nån annan ta över det gamla jobbet istället. Utan att det automatiskt leder till kris i privatekonomin och otrygghet. Folk skulle våga mer om riskerna inte var så stora och kanske folk skulle känna sig mer nöjda och lyckliga om det var lättare att göra det man vill. Jag vet inte alls hur lagen ska se ut och hur man hindrar att folk blir sparkade huller om buller men nåt som gör att arbetsmarknaden inte är så stel och tung och tar till vara på människors vilja och kunskap bättre vore inte så dumt. Rent personligt hoppas jag verkligen inte att jag blir en LAS-älskare om jag någongång kommer att omfattas av den och känner att hehe nu har jag mitt på det torra till pensionen.

Vad är det för fel

på chefer egentligen. Har upptäckt ett intressant mönster, chefer i olika delar av landet , på olika arbetsplatser verkar ha vansinnigt svårt för människor som är självständiga och inte så trygghetsknarkande som det förväntas. Vore jag chef skulle jag vilja ha såna medarbetare men förvånande nog blir man mest ifrågasatt. "Va for du helt ensam utomlands i ett år" Ja , jag hade jättekul "oj har du hunnit göra det också, det låter ju lite hmm speciellt det, var inte det lite jobbigt" Jo men allt går, man vänjer sig. "flyttade du själv dit och kände ingen" Ja men det gick det också. "Oj flyttade du hemifrån så ung" Ja det bestämde jag redan då jag var fjorton. De blir mest chockade istället. "Du måste vara ganska tuff och modig, men har du ingen önskan att slå dig till ro (underförstått skaffa 2,5 barn o radhus) ?" Nä, jag har inte det. Då blir cheferna snopna , skum människa det där, hon följer inte normen men verkar vettig annars , nä det stämmer inte. Undrar om dom skulle vara lika ifrågasättande if i were a boy...

Varsel

Ännu mer snyfthistorier, buuhuu jag är varslad från Volvo. Buhhu jag vill inte flytta sälja villan buhhu. Jaha, och? Människor blir arbetslösa varje dag det är lika jävligt för alla. Sånt är livet. Att kunna ha en hög levnadsstandard bo fint i radhus och villa köra ny bil och lägga pengar på möbler och resor är ingen självklarhet och allmänmänsklig rättighet. Var glada över alla år ni haft förmånen att jobba på en välbetald bilindustri utan att ha skyhöga studieskulder och försöka komma in i vald bransch på div vikariat och kortiddsanställningar med dålig lön efter lång högskoleutbildning, var tacksam över alla saker ni kunnat köpa, alla betalda semestrar och utlandsresor ni gjort. Ta nya tag istället för att gråta ut i massmedia. Det är jobbigt men det är inte hopplöst, livet går vidare. Dags för nya utmaningar, nya lärdomar, nya kontakter, nya jobb, det kan bli det bästa som hänt er även om det känns jävligt nu. Samhället är inte längre så att det är nån självklarhet att ha samma jobb fram till pensionen, välkommen till den bistra verkligheten

Jäkla bostadsletande

Spenderar just nu ett avsevärt antal timmar med att leta lgh. Eg vill jag inte flytta så här men tja jag har ju inte så mycket att välja på. Hade varit bra mycket bättre att få flytta direkt till nästa jobb men jag kan ju inte vara bostadslös. Bättre då att få dra flyttlasset söderut igen på en gång för det lär väl bli så ändå men det vill sig inte riktigt. Nåväl full av tillförsikt ändå. Idag funderade jag lite på hur ofta jag flyttat och gjorde lite listor i huvudet värsta flytten , bästa flytten, konstigaste jobbet, bästa festen, snyggaste killen, bästa semestern, pinsammaste ögonblicken, mest fantastiska ögonblicken i livet (svårt som fn) osv. Ja man hinner fundera en hel del när man kollar Blocket en gång i en halvtimmen och mejlar folk. Sammanfattningsvis så har mitt liv inte gått genom standardmallen direkt men det är en annan historia. Nåja ska dra nån lista här i alla fall . Håller mig till topp tre annars blir det så tjorvigt.

Värsta flytten
1. Flytta utomlands alldeles ensam var känslomässigt jobbigt
2. Flytten till en kontorslokal som låg alldeles bredvid hyresvärdens kontor med dusch i pannrummet.
3. Flytta till otäck håla i urskogen

Bästa flytten
1 Flytta utomlands, det blev ju ändå the time of my life
2 Flytta ihop med kille. Alltid kul att vara lycklig.
3 På delad tredjeplats kommer flytten till otäck håla i urskogen (det kostade men smakade rätt bra ändå ) med flytten tillbaka till civiliserade trakter

Konstigaste jobben
1 Städa ventilationsutrymmen på sjukhuset
2 Bli hög på lösningsmedel av ett tja udda städuppdrag. Det var ju kul iaf.
3 Konstmodell. Att vara naken på jobbet måste ju anses som konstigt men jag tyckte det var ett schysst jobb

Bonus: Att bokstavligen sopa pengar är väl rätt konstigt också

Bästa jobben
1 Offentlig förvaltning tveklöst fantastiskt jobb
2 Receptionist kul och lagom lättsamt
3 Terminalen kul rent privat men rätt hjärndödande

Nä som sagt det är inte kul att leta bostad så då får man roa sig med annat.

2-årig abstrakt konstnär

Ja jag är en ju en riktig konsthatare jag förstår mig verkligen inte på konst. Jo fina målningar som Bruno Liljefors och Anders Zorn tycker jag om men modern skit och konstiga installationer och annat vansinnigt nä det fattar jag inte. Till min glädje har AB en artikel idag om en liten flicka på två år vars kludd blir tagen för någon "stor" konstnär och ska vara med på en stor konstutställning. Det bekräftar ju mina teorier om att modern konst inte har nåt med talang att göra. Det handlar bara om smart marknadsföring av telefonklotter och min fullt legitima ihopbrytning över skulpturparken här, vansinne att lägga skattepengar på sånt när man helt gratis kan låta dagisbarnen leka och ha roligt och sen montera upp deras "verk" till deras omåttligt stolta föräldrars glädje. Two in One , liksom. Till och med Four in One. Kultureliten kan förundras och gissa vilket "kreativt geni" som skaffat "verken" och barnen har roligt. Dessutom folk slipper gnälla på att skattepengar kastas bort på så kallad kultur utan kan istället glädjas åt att skattepengarna går till mantrat skola vård omsorg-eller varför inte, vägunderhåll?

För er som vill veta,jag gissade rätt på vilken som var 2-åringens klotter

Nytt år

Nyåret firades in överdrivet ordentligt vilket ledde till sedvanlig ångest, men i år var ångesten nästan för påtaglig för att vara hälsosam. Ja kul var det i alla fall. Till följd av den tradtionsenliga ångesten ska jag härmed börja ett nytt liv.

2009 ska bli mitt år. Jag är less, verkligen skitless på detta liv så nu ska härmed livet tas itu med modell ordentligt. För det första ska jag bli rik, nåja skaffa hyffsad medelinkomst igen, var jag än ska bo i detta avlånga land för att uppnå detta så struntar jag i det, ändamålet helgar medlen. Sen ska jag bli snygg, klä mig fint och sminka mig varje dag, det kommer bli svårt att hålla, och gå till frisören oftare. Även om jag mest tillbringar tid ute i skogen så ska jag ha snygga välsittande funktionella märkeskläder och jag ska inte ha foppatofflor på jobbet utan snygga inneskor med klack som normala tjejer har. Ev ska jag skaffa magrutor också men det är väl att överdriva. Sen när jag har blivit rik och snygg ska jag göra roliga saker, hälsa på kompisar som bor långt bort, bjuda vänner på festliga middagar, inga tager- vad -man- haver mer, fara på fjällsemester och sånt som vanligt folk gör, fara på träningsläger och kurser och bli duktig på min hobby. Sen ska jag hitta en bra snygg och vettig karl vilket inte borde vara så svårt då jag själv kommer vara en högst lyckad individ vilket borde göra utbudet större. Japp inga dåliga mål. Jag ska bli en lyckad individ vars yta är perfekt polerad och beundransvärd. Inuti kommer det fortfarande pyra av egensinnig självständighet, social medvetenhet, arbetarklass och vilja att göra skillnad i samhället men ytan ska bli blank och fin. Dessutom ska jag inte inte inte säga vad jag tycker till chefen, jag ska hålla käft och lyda, följsam och smidig-och otroligt tråkig. Men det är priset man får betala för att göra karriär och bli en lyckad individ.